Tobyrdyń sózin tyńdamańyz, Bekbolat aǵa!

Tobyrdyń sózin tyńdamańyz, Bekbolat aǵa!
Bekbolat Tileýhan sońǵy kezderi qatty synalyp júr. Ásirese, áleýmettik jeliler tym artyq ketti.

[caption id="attachment_22122" align="alignright" width="308"]
Azamat bitan[/caption]

Sodan da shyǵar, kúni kesheleri Tileýhan "Feisbýkti tizgindeiik" degen bolatyn. Munysynan keiin, ol odan beter synǵa qaldy. Halyq tili ashy ǵoi.

Ol da adam. Shymbaiyna batady. Qaitsin.

Jýrnalist Azamat Bitan elden erekshelenip, Bekbolat Tileýhan týraly oń pikir aitypty. Oqydyq. Oilandyq. Jýrnalist sóziniń sońyn jutyp qoiǵandai. Keibir aitaiyn degen oilaryn irkip qalǵan. Degenmen solardyń ishinde "halyqty tobyrǵa teńegen, Tileýhandy osy tobyrdan biik turdyǵa balaǵan" túiin sózi qyzyqtyrdy.

Munymen ne aitqysy keldi eken (jazba jýrnalistiń áleýmettik jelidegi jeke paraqshasynan alyndy)?

Qazaq qandai? 


Jýrnalistiń pikirinshe, adam balasy kóz ashqaly jaman qasietke úiir eken. Bul dertten qazaq ta qashyp qutylmapty.

"Áleýmettik jeli suranysqa ie b­olǵaly beri, álgi dert onan saiyn údei tú­sti. Meńzep otyrǵanym - kópke jaǵyný, art­ynan soqyr erý, daýsy sál qatty shyqqanny­ń yǵyna jyǵyla ketý. Meili erkek, meili ­áiel, aitqanyna úzdiksiz bas shulǵyp, ist­egenin qaitalaý...


Osy jerden tobyr degen sóz kelip shyǵady.­ Baqylap qarasaq, bulardan asqan paidańa­ jaraityn qural joq. Qoldaryna shyrpy ust­atsań, jetip jatyr. Mundaida "Otqa ushar kóbelek, qaramai, sorly, aldy-artyn" deg­en Maǵjannyń shyǵarmasy eriksiz til ushyna­ oralady... "Oiyna kirip shyqpaidy, kúidi­rer dep ot jalyn".


Tobyr bir kemshiligińdi kórse, júz jaqsyl­yǵyńdy umytyp, jer aýdaryp jiberýge bar.­ Átteń, tek qoldarynda zakon qýaty joq. ­Dál osylar jiylyp tas atýǵa qumar, sotta­ýǵa qumar, durysty teriske shyǵarýǵa shebe­r. Biraq, bilesiz be, tártipke shydamsyz.­ Burylyp qarasań, shyryldap qoia beredi. J­udyryq turmaq, shapalaqqa shydamaidy..." deidi ol.



"Tobyr as úide de tobyr"


Jýrnalistiń pikirinshe,  tobyrlyq sananyń, toby­rlyq mádeniettiń ushpaqqa shyqqan kezi joq­. Tobyr as úide de tobyr. Aýzynan boqtyq­ shyǵyp jatsa da qolyn joǵary-tómen serme­p tura beretin essiz tyńdarmandardan esh ­aiyrmasy joq eken.

"Bekbolat aǵa! "­Sokratqa ý ishkizgen, Ionna Arkti otqa ór­tegen, Ǵaisany darǵa asqan, paiǵambarymy­zdy túieniń jemtigine kómgen kim? Ol - k­óp, endeshe kópte aqyl joq" dep jazyp qal­dyrǵan Abaidy da sabaǵan osy kóp edi ǵoi­. Abai shydaǵan taiaqqa jazyqsyz atylyp ke­tken Álihan da, Ahmet te, Mirjaqyp ta (Óńkei Japonnyń tyńshylary degender) shy­daǵan. Olardy saýsaq shoshaityp, kórsetip b­ergen de osy kóp edi. Abai shydaǵan taiaqq­a Muhtar da (bul qalai repressiiadan aman qaldy, túbi qýys-aý degen), onyń shákirti Ábish te (Elbasynyń qolyn súidi dep búkil shyǵarmalaryn teriske shyǵarǵan) shydap ­ótken. Qalasańyz da, qalamasańyz da Olja­s ta (Súleimenov kókemdi aitam), siz de shydais­yz. Sizder turmaq, bala Jambylǵa ses kórsetip, "budan sarai­ aqynyn qalyptastyrmaqshy, óleń jazýyn to­qtatsyn" dep, jumsaq júrekke zapyranyn sha­shyp otyrǵan áleýmettik jeliniń asa belse­ndi qaýymyna ne aitýǵa keledi?!" - deidi ol.



"Qorqaýlardan qoryqpańyz!"


Bitan eseptep shyǵypty. Elimizde Feisbýkke tirkelgen qaýymnyń sany 300 m­yńnan asyp jyǵylady eken.

"Al álgindei dalaǵa qarap ulyp ot­yrǵandardyń sany ary ketse, 5-6 myń qorqa­ý. "Halyq burynǵydai qarańǵy emes" dep j­úrgen halyqtan sadaǵa ketsin. Já, on myń­ dep jazalyq. Alaida sizdiń ónerińizdi b­aǵalaityn, ustanymyńyzdy qurmetteitin, j­úzińizdi saǵynatyn, sózińizge uiityn hal­yqtyń sany myń-million ekenin bir sátke ­de esińizden shyǵarmaǵaisyz" deidi ol bul rette.


Sóziniń sońyn jýrnalist bylai túiindedi. Onyń oiynsha, t­obyr da eshqashan týra sózge toqtap, naqyl­dy kerek etken emes, etpeidi de.

"Olai bo­lsa, birli jarym ánshi-sazger, birli jary­m sheneýnik, birli jarym ǵalym, birli jar­ym jýrnalist, birli jarym filosof-jazýshynyń qyzǵ­anysh pen kórealmastyqtan týǵan aryz-aiqa­iyn kóńilińizge almaǵaisyz" dep qorytyndylapty Azamat Bitan.